Sigma 2023-Morgan Larm

Jag ser mig som en analog fotograf som började att fotografera när min mamma köpte en Minolta Hi Matic kamera till familjen. Hon ville att vi skulle fotografera diabilder så som hennes systers man gjorde och hon tyckte mycket om att titta på diabilder. Jag gick fram och tog hand om denna kamera och mina två äldre bröder lät mig göra det.

Jag gick med i Växjö Fotoklubb 1994 och har varit medlem sedan dess. Jag är en person som ser allt i bilder och arbetar hela tiden med bilder i mitt huvud. Favoritbilden i mitt huvud sedan många år tillbaka är en bild tagen på slottet i Stockholm där Kungen är uppklädd, med kavajen lite slängd över en stol efter en utemiddag och Silvia fullt uppklädd efter en galamiddag och där de sitter vid ett litet fyrkantigt soffbord och spelar schack. Inte många pjäser kvar men där ett parti utspelar sig mellan kungen och drottningen. En svårtagen bild som tyvärr nog stannar kvar i mitt medvetande. Alla bilder behöver jag ju inte ta, de räcker många gånger att de sitter fast i minnet.

Jag har alltid velat arbeta som pressfotograf och när jag bodde i Göteborg var jag mycket ute på olika aktiviteter vid sidan av pressfotografer men hade inget uppdrag så jag kunde inte sälja bilderna. Att arbeta som fotograf kräver många kanaler för att nå ut med sina bilder. Har du bilder men inte kan sälja dem så faller bilderna. Men bilder blir också med åren mer intressanta så de kan med fördel ligga till sig ett antal år innan de visas.

Idag fotograferar jag bara för min egen skull, jag tackar nej till de uppdrag som jag blivit erbjuden och ser mig själv som ren utveckling av mig själv och mitt fotograferande före att sälja bilder. Jag har som motto att aldrig arbeta gratis så då låter jag hellre bli att fotografera något evenemang.

För mig ligger glädjen också i kamerorna och som samlare av kameror så tycker jag mycket om att arbeta med gamla kameror, gärna stora tunga kameror i trä, storformatskameror och gamla tunga objektiv. Jag anser att gamla objektiv har sina egna skavanker och kallar ofta dessa skavanker för fingeravtryck, ju svårare kamerorna är att arbeta med desto roligare är de att prova att använda. 

Svartvitt är oftast färgen i mina bilder. Jag fotograferar mycket svartvita bilder, framkallar filmen och sätter i pärmar. Ofta har jag fått gammal film som jag provat att arbeta med. Annars är det dyrt att arbeta analogt idag, film, fotopapper, kemi kostar stora summor pengar. Men det är mitt sätt att röka cigarr brukar jag säga. Man behöver inte alltid bli klar – Som fotograf är resan till målet många gånger roligare än målet i sig själv.

Jag hade inte tänkt att ställa upp på den här utställningen men telefonen ringde och jag fick frågan om jag inte skulle kunna visa upp några bilder från min utställning som jag hade 2010 som jag döpte till Kronobergsprofiler – fotograferad med digitalkamera och färg.
Detta tackade jag ja till, och nu hänger bilderna här.
Alla bilderna är inte från Kronobergsprofiler men några är det. Det är annars dokumentära bilder jag fotograferar till min grupp som jag startade på Facebook som heter ”Min Din Stad Växjö”.

Mina fotografiska förebilder är Hans Gedda, Tim Page, Kary Lasch, Lennart Nilsson, Sebastio Salgado, Maud Nycander, Anders Petersen, Richard Avedon, Sally Mann, Christer Strömholm. Men det finns många fler duktiga fotografer.
Det roliga med fotografering är att jag som fotograf aldrig kan bli fullärd, jag kan bara bli bättre och bättre mot vad jag tidigare varit. Men aldrig fullärd.

Tack för att jag fick möjlighet att visa mina bilder.

Morgan Larm