Här visas fem bilder med arkitektoniska miljöer. I en av bilderna dominerar en skulptur. Dvs ingen av bilderna har naturen som motiv. Det är tvärtom bilder av artefakter, bilder av det människan skapat. Bilder med mycket tydliga strukturer.

Natur är artefaktens motsats.

Kaos är strukturens motsats.

I dessa bilder finns minimalt eller inget av natur. Men det är bilder med extremt tydliga strukturer. Det är väl det som kännetecknar den urbana miljön. Tydliga former som också gärna bygger på geometrins grundformer.

Geometrins inverkan på konst och arkitektur accelererade i den västerländska kulturen under renässansen. Då var geometrin en grundläggande princip för kompositioner. Men det skall sägas att artefakter vars komposition har sin utgångspunkt i organiska former även funnits som en motström under århundradena, särskilt inom måleri och skulptur. Och så länge konsten var figurativ doldes kompositionsprinciperna tämligen väl för ögat.

Geometrin är det dominerande formspråket även inom dagens arkitektur. Idag är det inte bara i kompositioner geometrin är synlig, utan de geometriska strukturerna är även ett visuellt formspråk. De mest frekventa formelementen  är tveklöst 90-gradersvinkeln och rektangeln. 

Dagens arkitektoniska synsätt kan härledas till det tidiga 1900-talet. Det non-figurativa bildspråket inom bildkonsten och den funktionalistiska arkitekturen utvecklades i en och samma anda. Det mest synliga uttrycket var grundandet av Bauhaus 1919.

I de här visade bilderna har jag försökt synliggöra den idé om ”formens renhet och egenvärde” som jag anser kännetecknar den moderna arkitekturen alltsedan funktionalismens genombrott. I Sverige skedde genombrottet för funktionalismen med Stockholmsutställningen 1930. Under senare år synes det dock som rationella tillverkningsmetoder alltmer styr formspråket.

I bilden där Louise Bourgeois jättespindel ”Maman” fyller en stor del av bildytan sker ett spännande samspel mellan spindelns organiska naturformer och en arkitektur som visserligen uppfattas som modernistisk, men som också den bygger på ett böljande linjespel. Här är det också tämligen synligt att rationell tillverkning och ekonomi inte begränsat gestaltningen. Även byggnaden har en själ.

Thomas Hedrén